Demokrati i
klassrummet
Demokrati är en viktig faktor i klassrummet, Enligt Lgr11
står det att ”undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och
förbereda eleverna för att aktivt delta i samhället”. Det är viktigt tycker jag
att demokrati ska finnas i klassrummet, det vill säga att eleverna ska kunna
uttala sina idéer, delta i diskussioner samt ha självföretroende för att kunna
utveckla vidare.
Grace Sharrem är en lärare i Nya Zeeland, hon har mycket
bra idéer om hur man kan genomföra demokrati i klassrummet, hon sa att ”det är
viktigt att de vet vad de själva tycker och de är öppna för nya idéer och
tankar”,” Det är viktigt att de lär sig tänka kritisk och inte bara acceptera
vad folk säger”. Elevernas tankar/åsikter spelar en stor roll i lärande
process, att kunna diskutera är en viktig del också eftersom diskussioner kan
öka elevernas förståelse för flera svåra ämnen.
Ian Fox har pratat också om demokrati betydelse i
klassrummet, han ”vill att barnet själv ska inse om något är bra eller dåligt”.
Han pratade mycket om elevernas ansvar samt om de strategier som ska används
för att underlätta flera saker för eleverna.
Med hjälp av självföretroendet, diskussioner, eleverna
ska kunna förstå målet och syftet med lektionen kan demokrati ökas i
klassrummet. Det finns också andra verktyg i filmen som visar hur eleven ska
kunna ta sitt ansvar i klassrummet, till exempel ”fråga tre före mig”, det vill
säga att eleverna ska fråga tre andra klasskamrater före läraren, eller kanske
använda hjälpmedel, datorn, Ipad, fråga en klasskamrat eller använda minräknare
före läraren. Har ni andra tankar som kan hjälpa till för att öka demokratin i
klassrummet?
Tycker att denna veckas diskussion kring bland annat demokrati i klassrummet har varit mycket spännande och också givande för framtiden. Enligt läroplan och skollag ska skolan vara demokratisk och Majken Humle skriver i sitt inlägg att det inte går att undvika demokratifrågor i skolans vardag. Just demokratin är ingenting som vi kan undgå, självklart ska eleverna också kunna få säga sitt men till vilken utsträckning? Vi kan inte ge dem all makt, men vi kan dela. Jag tycker som vi diskuterat under tidigare veckor att det är superviktigt att eleverna får komma till tals och vara med att påverka undervisningen. Eftersom vi lever i ett demokratiskt samhälle måste eleverna få ”tränas in i det”. En elev sa i ett avsnitt av ”Jakten på det demokratiska klassrummet” att de går i skolan för att förbereda sig inför vuxenlivet, och i vuxenlivet måste vi ju veta hur det demokratiska samhället fungerar.
SvaraRaderaJag tror att det finns en hel del olika saker man kan göra för att uppnå ett demokratiskt klassrum. När man läser boken ”Levd demokrati (s.19) finner man att de flesta barnen kopplar samman begreppet demokrati med att alla människor har lika värde och att alla ska få vara med och säga sitt. Och det är ju bland annat detta som står i läroplanen och skollagen att vi ska förmedla till eleverna. Jag tror därför att det är bra att kontinuerligt jobba med värdegrunden och även att eleverna får vara med och bestämma vad man ska göra under lektionerna. Något jag tyckte var väldigt intressant i ett av avsnitten av ”Jakten på det demokratiska klassrummet” var det här med Sokratisk samtal. Det är nog något som jag skulle vilja testa i mitt klassrum i framtiden! Det verkar vara en bra ”övning” för att tränas in i det demokratiska samhället och som de säger i filmen så föds eleverna inte till demokrater utan de måste tränas i det och då tror jag de här samtalen kan vara till god hjälp.
Sara Thell Andreasson
SvaraRaderaBra fråga och intressanta inlägg och diskussioner. jag blev också inspirerad av dessa filmerna i veckans uppgift. Det såg så lätt ut att ha sokratiska samtal, men jag vet ju att detta är ju något som dessa elever har tränat på i flera år troligen, så det görs inte på en kafferast.
Dock tycker jag att det var ett väldigt bra sätt att introducera demokratiska aspekter och värden genom att föra sokratiska samtal. Jag kan förstå att som det nämns i Levd demokrati s. 20 att elever och för den delen även många vuxna, förknippar demokrati med politik. Det är ju en del av demokratin, men som boken även vidare förklarar handlar demokrati även om att vara delaktig och göra sin åsikt hörd även om man inte är politiker.
Jag tror mycket på att göra eleverna delaktig i beslut som rör planeringen och som en annan student skrev i en annan blogg "vi måste ta hänsyn till vad eleven har i sin ryggsäck..." I den ryggsäcken tror jag att vi lärare kan hitta guldgruvor, som kan hjälpa oss både med inspiration och motivation.
Däremot känner jag spontant att om vi som har yngre barn börjar med ha exempelvis sokratiska samtal i klassen, så lägger vi grunden för de "mer riktiga" samtalen i slutet av grundskolan, såvida kollegorna fortsätter vill säga. Det är nog viktigt att hela skolverksamheten följer samma koncept, annars tror jag att mycket av våra "utsvävningar" som sokratiska samtal faller bort om de andra kollegorna inte tar vid där vi slutar.
Andra sätt att föra in demokrati i klassen är att ta sig tid som lärare till att diskutera och få igång diskussioner i klassen redan i ett tidigt stadium. Barn lär sig snabbt och om man får in en rutin i klassen är det enklare att få tid över. Elevråd är väl ett sätt att strukturera upp en demokratisk variant i skolan, men samtidigt kan man ju som lärare förklara för eleverna att "jag vill att ni ska lära er det här genom att använda er av det här ämnet. Hur skulle ni tänka er att ni kan lösa det?" Sen får eleverna ge förslag som läraren sedan bedömer och gallrar beroende vilka förslag som kan vara genomförbara.
Spontant tycker jag att demokrati beror på trygghet i klassrummet (och samhället). Varje människa behöver känna sig trygg och respekterad innan hen uttrycker sina idéer. Innan vi kan föra sokratiska samtal är det viktigt att arbeta mot mobbning/kränkningar.
SvaraRaderaJag håller med dig att det är viktigt med demokrati i klassrummet och att vi behöver lära eleverna att tro på sig själva och att även deras åsikt har betydelse. Mycket intressanta filmer i veckans uppgift. Precis som Michaela skriver kan vi inte ge eleverna all makt och vissa av eleverna behöver troligtvis mycket struktur och regler och att vi bestämmer. Vi som har de lägre åldrarna ska ju anpassa inflytandet efter elevernas ålder, som det står i läroplanen att beroende på elevernas ålder och mognad, ska deras inflytande anpassas (Skolverket, 2011, s. 15). Till exempel som vi gjorde under min VFU i förskoleklass att vi presenterade temat kroppen och sen fick eleverna ha önskemål om vad de ville veta om kroppen. De fick hem lappar så de fick fundera hemma utan påverkan från kompisar och sedan började vi med det flest elever skrivit att de ville veta och då fick vi börja med hjärnan.
SvaraRaderaJag har också fastnat för detta med Sokratiska samtal som ni skriver om. Jag skrev även om det på en annan blogg om att det står i modulen om Delaktighet och inflytande att det krävs träning på att planera dessa samtal och att det kan underlätta om man diskuterar med sina kollegor under planering. Som tur är så finns det underlag för sokratiska samtal i den modulen som stöd och även fyra olika åldersrelaterade planeringar att utgå ifrån. Det största steget är nog att börja och det tar nog ett tag innan både lärare och elever kommer in i detta sätt att arbeta, men träning ger ju färdighet. Visst håller jag med KiMaCha att det är viktigt med trygghet i klassrummet, men jag tror inte att vi måste vänta med sokratiska samtal för att först arbeta mot mobbning och kränkningar, utan jag tror snarare att man kan jobba med det samtidigt och kanske även ha sokratiska samtal som handlar om mobbning och kränkningar.
Viktigt ämne du tar upp här, håller med om det du skriver. I en intervju om demokrati säger en elev "Jag tycker att alla ska vara lika mycket värda och ha rätten att göra ungefär vad dom vill, så länge dom inte skadar någon annan" (Ekewald & Säfström, 2012:19). Detta tolkar jag betyda att eleven tycker det är viktigt att ha ett demokratiskt förhållningssätt, att alla har rätt till att yttra sina åsikter så länge det inte på något sätt kränker en annan individ. Detta är en viktig synvinkel som elever behöver reflektera över när det gäller konflikter och konflikthantering.
SvaraRaderaFör att skapa demokrati i termer om ett demokratisk förhållningssätt hos eleverna tror jag det krävs att läraren hela tiden är uppmärksam. Att läraren är redo att använda konflikter och andra vardagliga händelser som blir i ett klassrum eller på skolan såsom elever som är oense, bråk på rasten eller på sociala medier. Läraren behöver vara benägen att ta upp problemen till diskussion, våga pausa ämnesundervsiningen för att prata om det som hänt och viktigast av allt, involvera eleverna i diskussionen. Prata om händelseförloppet "vad hände? vad handlade detta om från början? hur blev det såhär i slutändan?" Prata om känslor "hur känner du dig nu? hur kände du dig då?" Prata om lösningar "kan vi lösa detta på ett sätt så alla blir nöjda? i sådana fall hur?". Läraren behöver också se över vilka händelser som är användbara att ta upp i helklass och då vara noga med att generalisera så att aktörerna blir anonyma.
Inspiration till diskussioner av detta slag kan även finnas på samhällelig nivå, läraren kan se över olika nyheter/händelser i tidningar eller på teven som kan vara av värde att använda som konkreta exempel för att göra demokrati mer begripligt för eleverna.
Viktigast av allt med demokratin känner jag är att eleverna ska få känna sig delaktiga i undervisningen. Att vi lärare inte bara kör över eleverna med fakta och information och sedan bestämmer hur den kunskap ska redovisas till läraren. Som även Ekerwald och Säfström skriver i sin bok “Vi måste bemöta eleverna på samma nivå, istället för att läraren och eleven hamnar i en maktrelation” (2012, s.38). Eleverna har skolplikt och måste gå i skolan, då är det bättre om vi involverar eleverna i sin egna skolgång och framtid, därför behövs demokrati.
SvaraRaderaAtt öka demokratin i klassrummet genom att jobba stenhårt med värdegrunden från första början när man får en elevgrupp. För att alla ska våga säga sin åsikt, utan att känna sig pressad eller tvingad till att tycka lika som klasskamraterna. Eleverna får inte vara rädda för att förmedla och uttrycka det dem känner är rätt för dem. Så kommer nog demokratin i klassen fungera utmärkt.