tisdag 25 april 2017

Lärarledda härskartekniker?

När några stycken från gruppen träffades för att diskutera härskartekniker halkade vi omedelbart in på elever som vi av olika anledningar tycker är lite "svårare". Jag berättade om en lärarvän som mycket medvetet använt sig härskartekniker gentemot i skolan, bland annat när hon utsatts för hotfulla situationer av äldre okända elever. Jag misstänker att det är för att man som lärare lättare förstår och ser att man faktiskt ibland använder härskarmetoder mot dessa. Vissa elever provocerar och då är det kanske lättare att ta till mer oschyssta metoder för att styra dessa? Det blir sällan bättre, löser nästan ingenting och skapar framförallt ingen större tillit - så om det är möjligt är det bättre att välja en annan väg. 
Ett första viktigt steg för att komma till rätta med sig själv är att uppmärksamma när man gör det och varför och att varje gång det skaver lite försöka anlysera vad som gick fel. Exakt samma situation uppstår sällan igen, men alldeles säkert något liknande varför man måste försöka vara förberedd. Eleverna, liksom både du och dina kolleger, har rätt till en vardag utan att bli utsatt för härskartekniker. Man måste, som Elaine Eksvärd säger verkligen arbeta för att komma runt det. 
Ett sätt att komma förbi problematiken tror jag är att ha regler som elever och lärare tillsammans kommit fram till och sedan använda sig av dessa så strikt som möjligt. Då lyfts problematiken från personnivå och det kan vara lättare visa sig vilka elever som faktiskt har oförmågan att följa en regel. En oförmåga kan genom träning och medvetenhet bli en förmåga istället. 
Genom att se när man själv använder härskartekniker och medvetet försöka välja ett annat angreppsätt kanske man kan vinna något mer i tilliten till sina mer besvärliga elever? 

söndag 23 april 2017

Styrdokument i klassrummet

Vilken betydelse har styrdokumenten för att undervisningen i klassrummet ska fungera?

Varje vecka har vi arbetslagsmöten, EHT-möten och klasslärarmöten på min skola där jag arbetar. Under dessa möten talar vi i arbetslaget (4-6) om hur arbetet går med klasserna och om det är några elever vi måste flagga för extra som vi andra klasslärare kan ta hänsyn till. Vi har lokala dokument som vi följer, dessa dokument innehåller instruktioner hur man som lärare ska förhålla sig i olika situationer. Vad som förväntas av dig som lärare i klassrummet, i arbetsrummet och följer de styrdokument som gäller för grundskolan. Dessa dokument hjälper oss lärare att veta vad som förväntas av oss och det underlättar lektions- och terminsplaneringarna för att ge eleverna den undervisning som de har rätt till (Skolverkt 2011).

Lina Axelsson (Rektorerna http://urskola.se/Produkter/190186-Rektorn-att-andra-en-skola) arbetade med visionen om att göra Ronnaskolan lika framgångsrik som skolor i Danderyd och Sollentuna. När hon började som rektor på skolan var endast hälften av niorna behöriga till gymnasiet. Hennes mål var att komma över genomsnittet (88%) inom en 4-års period. Lina såg problem som fanns på skolan och tog tag i saken, många åtgärder gjordes för att få mer elever godkända i kärnämnena. Hennes roll som ledare på skolan och mötet med elever har förmodligen gjort att fler elever når målen. Samtal mellan elev och lärare, lärare och lärare skapar förutsättning att undervisningen blir givande för att elever utvecklas och lärande skapas (Scherp 2003).

Dessa reflekterande samtal som vi har på min skola, som Lina har med sina lärare och elever skapar en situation där erfarenhet byts ut och utvärderas. Dessa samtal ska förtydligas och utvärderas, vilken lärdom kan vi göra och vad kan vi göra nytt. Det kan vara att hitta lösningar på problem som uppstår i undervisningen och transformera om till tydligare mål och handlingsplaner (Scherp 2003). Det är med dessa dokument, listor med massa punkter som följs, utvärderas, transformeras, reflekteras över, som utgör lärandet i klassrummet. Allt jobb som ligger bakom de lokala dokument och styrdokument är ständigt under utveckling. Utan våra möten med andra lärare, elever och rektorer skulle vi inte ha en skola som syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära (Skolverket 2011).

Kort om mig: Tove

Tove Engstrand, nyligen fyllda 30år och bor sedan två år tillbaka i Malmköping med min stora familj. I familjen ingår min sambo Mattias, Noah 15år, Tim 10år, Lukas 8år, Jack 3år, Selma 1år samt en hund och två katter.

På min (familjens) fritid spelas det både innebandy och fotboll så fritiden innebär mycket köring på matcher och träningar. I övrigt spelar vi ofta spel och är ute i trädgården.

Jag arbetar idag som lärare på en 4-9 skola här i Malmköping samtidigt som jag studerar till lärare på distans. Jag älskar mitt arbete och alla utmaningar som ingår. Jag hoppas på många intressanta och givande diskussioner i detta forum!

Lev väl! <3


onsdag 19 april 2017

Ingenting är omöjligt...

Efter att ha sett veckans filmer känner jag mig väldigt inspererad av Lina Axelsson, som lyckades med det som de flesta ansåg omöjligt. Hon började arbeta som rektor på en av Sveriges mest segregerade skolor. Skolan ansågs vara i kris, med dåliga resultat (bara hälften av niorna var behöriga till gymnasiet), och nästan alla elever hade annat modersmål än svenska.

Hon tog jobbet med motivationen att ingenting är omöjligt att allt går att förändra. Hon kände med eleverna att de inte hade fått visa hur bra de kan bli, och hon ville visa Sverige att dessa elever kan prestera minst lika bra som alla andra.

Hon började kartlägga problemen, och kom bland annat fram till att skolan hade svårt med inkludering, Att det fanns klasser med bara andraspråkselever och andra klasser med endast svenskspråkiga elever. Rektorn bröt upp grupper, och blandade klasser. Eftersom hon enbart såg possitiva aspekter av att blanda eleverna.

Det första resultatet hon fick se av sina förändringar var en större harmoni i elevgrupperna och det är enligt henne det första steget mot bättre resultat.

Lina Axelsson pratar också om hur en negativ yttre bild på eleverna påverkar elevernas insida och självbild, och påverkar dem ofta resten av livet.

Jag påstår inte att jag tycker att alla åtgärder som hon tog till var bra, men hon fick resultaten att gå åt rätt håll och hennes viljestyrka var inspirerande. Man märkte också genoomgående att hon brann för eleverna och ville dem det allra bästa.

Några frågor att fundera på:

  • Ur elevperspektiv, är det bara positivt att blanda upp klasserna eller kan det finnnas en trygghet att gå med de som är mest lika en själv?

  • På vilka sätt kan kan en ”dålig” skolgång påverka en i sitt vuxna liv?

  • Kan Lina Axelsson ha haft nytta av sina tidigare yrkeserfarenheter(jurist, terapeut, chef, stenhuggare och lärare) i sin roll som rektor och i så fall hur?








onsdag 12 april 2017

Lite om mig: Christina

Hej!
Här kommer några rader om mig, Christina Persson, 51 år och bosatt vid Blekingekusten mellan Ronneby och Karlskrona. Jag tillhör Tranås LC och tycker Karlstads distansutbildning är ett jättebra alternativ för mig som vill kombinera studier med att ta hand om familj och djur!
Vi, min sambo, son, hund, katt och tre hästar, bor på en liten gård vi havet och det är alltid jämt upp att göra med något. Jag har tjugo års erfarenhet av förskola och skola. De sista sex åren i förskoleklass och som idrottslärare i fskl - 2.
Ser fram emot en lärorik kurs i Leda lärande och att blogga förstås!






Det här är jag

Jag heter Anna Irebring, jag är 28 år och hör till Tranås lärcentra. Jag bor på landet utanför Vadstena i ett 1800-tals hus tillsammans med min familj. Familjen består av min man Joakim och mina döttrar Alexis och Denize som är födda 2011 och 2012.

Jag har tidigare jobbat många år på café. Utomlands som dykinstruktör och arbetat extra som simlärare. Jag har alltid velat arbeta med barn och framförallt barn i de yngre åldrarna, därför kändes det som ett självklart val att läsa till lärare f-3.

Fritiden spenderar jag helst hemma med min familj. till mina intressen hör bl.a. dykning och matlagning. Ser fram emot att lära mig att blogga och läsa alla intressanta inlägg.

tisdag 11 april 2017

En bra ledare och elevinflytande.


Efter ha titta på veckans filmer så är det programmet med Pia Sundhage som jag kommer att bygga mitt inlägg på. När Pia Sundhage berättar om sitt ledarskap i programmet ”Rektorerna-om ledarskap”, avsnitt 1, så kan man se likheter i hennes syn på ledarskap och coachning och i min yrkesroll som lärare och ledare. Det som jag först tänker på under intervjun är hennes positiva attityd och den känslan skulle jag vilja förmedla som lärare i undervisningen. Hon poängterar att även om du är bra på någonting så kan du utvecklas mer och så är det ju också med elevernas lärande, men även för lärarens utveckling. Hon tittar på de positiva och bra sakerna som spelarna har gjort och tar fasta på dem, inte misstagen som de gjort. Pia och spelarna går igenom situationer tillsammans där de har gjort bra ifrån sig och de får ge varandra feedback av situationerna, för att sedan kunna bygga vidare på det som de var bra på. Skulle detta tillvägagångsätt fungera i undervisningen? Lite som formativ bedömning?  En annan sak som hon pratar om, är hur viktigt det är att man använder sitt kroppsspråk för att förmedla olika saker, till exempel trygghet och säkerhet. Detta gäller även lärare, att tänka på vilket kroppsspråk de använder i olika situationer. Hon poängterar också hur viktigt det är att jobba i team och att man finns där för varandra.
En bra ledare är att du bland annat är säker i din yrkesroll, utstrålar en trygghet och kan skapa en trygg, positiv klassrumsmiljö.  Du ser elevernas styrkor och vad de behöver träna på. Under min VFU så såg jag inte mycket av elevinflytande i klassrummet under de veckorna jag var där, dock hade de både klassråd och elevråd där två från varje klass fick säga vad de tyckte i vissa ämnen. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 så står det att ”elever ska ges inflytande över utbildningen” (Skolverket, 2011, s.15), hur gör man så att alla blir inkluderande i det? Det kan ju finnas elever som är tysta, vissa elever kanske alltid styr och bestämmer. Det kanske finns elever som inte kan bestämma själva och som behöver hjälp med regler och struktur. Sedan är det viktigt att även läraren får feedback och feedfoward för att utvecklas i sin yrkesroll som lärare och ledare.

Är man en god ledare om man är trygg, säker och ser eleverna men inte kan släppa ”kontrollen” på grund av olika anledningar så eleverna får inflytande i undervisningen? Såg ni något elevinflytande under er VFU-period?

Hämtad från: Creative Commoms
Tuschteckning till boken Vilken framtid vill du ha, Svensson av Margareta Ivarsson.
@ Brita Wanngård och Förlaget Futurum.
https://www.flickr.com/photos/britaw/8009372189/in/photolist-qTjZKH-qTc2eJ-qTaL5q-qdH6yU-qdJYcA-qTgByX-raCFRQ-qT9eWm-qdXi1x-qTi7fx-raEz7d-qTiueF-qdJXX7-qdVqDn-qT8Spy-r8r33b-qdVqwD-razb3r-qdHsnh-qTgeJK-dcL8iX-aK13V2-hTscNs-qT9ecq-qp2Cgp

 

Vad är en bra ledare? Om pedagogiskt ledarskap.


Gruppen har utgått från filmerna på Its och fastnade i diskussionen om pedagogiskt ledarskap och vad en bra ledare är. Det vi kan konstatera är att det finns många olika egenskaper som vi vill se. Ledaren ska t e x vara tydlig, ödmjuk skapa trygghet och kunna leda en grupp mot sitt mål, som också det bör vara tydligt.

I programmet Rektorerna- Om ledarskap avsnitt 1, där fotbollslandslagets tränare Pia Sundhage talar om hur hon agerar som ledare, så trycker hon på hur viktigt det är att känna glädje i det man gör. Positivitet smittar och det tror jag är viktigt att vi tar med oss även i klassrummet. Barnen känner att man brinner för undervisningen. Sundhage menar att om man ger trygghet och har ett tillåtande klimat som ledare, så skapar det också ett intresse och en lust att lära. Det finns mycket att knyta an till som ledare vare sig det gäller i idrott, som lärare eller någon annan ledarposition. Det är en lärares skyldighet att skapa en delaktighet hos alla elever oavsett behov eller kunskapsnivåer. Här tror jag att Sundhage har en poäng då hon menar att det är viktigt att kunna coacha varandra för att utvecklas. Det kanske vi som lärare kan använda mera i klassrummet. Det kan t e x ske genom enkla återkopplingar till varandra genom ”two stars and a wish,”där vi ger varandra feedback med positiva kommentarer men också en önskan om förbättring.

När jag funderar över vad det är som gör att en del lärare fångar eleverna direkt, så tänker jag att en del kan handla om att göra undervisningen spännande. I programmet Rektorerna- Pedagogiskt ledarskap, så menar rektorerna att det bör finnas en viss struktur på lektionerna och att en bra ledare bör kunna sortera ut vad som är viktigt. Här tror jag att vi kan påverka genom att vara förberedda inför varje lektion och ha tydliga mål för vad syftet med undervisningen är. Rektorerna menar också att man bör lyfta elevernas tankar till en högre nivå. Det får mig att tänka på hur viktigt det är att ha förväntningar och förhoppningar på eleverna, samt att visa att jag som lärare tror på deras förmågor.  

Till sist vill jag ta med mig Sundhages råd om att alltid fånga upp det positiva och att inte haka upp sig på det som är fel. Det kan jag som lärare ta med mig och det är också något jag tror är viktigt för att stärka barnens tro på sig själva redan från start.

Det ska bli spännande att höra vilka egenskaper ni tycker är viktiga hos en bra ledare.

Formulärets överkant


                                             
 bild hämtad från Creative commons

Kort om mig: Ebba Evanni

Hej!

Jag heter Ebba Evanni och är 24 år gammal. Jag har precis flyttat till mitt eget boende, söder om Stockholm, Flemingsberg för att vara mer exakt. Jag påbörjade min utbildning HT14 till grundlärare för åk 4-6 och har valt SO som fjärde ämne. Jag är mer än nöjd med mitt val av utbildning och ångrar att jag inte började tidigare..!

Sedan september -16 jobbar jag som lärare på en skola i Södertälje, två dagar i veckan. Där jobbar jag som SO lärare i en åk 4 och trivs jättebra! Mina kollegor är fantastiska och alla elever också. Det är ett utmanade jobb men jag tycker det är superspännande och lärorikt. Ingen dag är den andra lik...

När jag inte pluggar utan är lite ledig mellan varven träffar jag vänner och familj. Jag tycker mycket om att resa och att se nya platser och uppleva olika kulturer. Jag var nyligen på Zanzibar och hälsade på min lillebror. Han arbetar på en flickskola och utbildar kvinnor i engelska, mänskliga rättigheter och i datorkunskap. Det var en häftig upplevelse och jag vill gärna åka tillbaka! I sommar väntar nya äventyr! :)


Här är en bild på mig (i glasögon) och min vän från våran tågluff i somras. Här har vi precis kommit till den fantastiska staden Prag. Bakom oss ser man den omtalade klockan... 

Jag ser fram emot denna kurs då jag upplever att jag vill lära mig mer om ledarskap och bli säkrare i klassrummet. På återseende!

// Ebba 

Lite kort om mig: Sara

Hej
Mitt namn är Sara Nordh Andersson. Jag är 27 år gammal. Boende i Motala men tillhör lärcentra Tranås. Till vardags jobbar jag som mentor i en åk 3 och tränar en hel del, dock mindre nu då jag tagit upp studierna igen efter ett års uppehåll. Mitt liv går åt fullhjärtat till arbete och studier med andra ord och emellanåt när tid finns, umgås jag med min pojkvän ;).





Lite om mig: Pernilla

Jag heter Pernilla Turesson och bor i Norrköping men läser via Tranås lärcenter. Jag bor i ett hus  med min familj, min man och mina två killar, snart nio och tolv år och som är aktiva i både fotboll och hockey. Vi har också hund, katt och en kanin.
Jag har precis sålt mitt företag där jag arbetat som hudterapeut och drivit eget sedan -98. Det är en lite konstig känsla förstås, men också väldigt spännande med nya utmaningar.
Det var några rader om mig:)


































måndag 10 april 2017

Kort om mig: Ingela

Jag heter Ingela Espmark och jag är 48 år. Jag har efter ett ganska långt yrkesliv som informatör och journalist valt att byta bana och  att istället utbilda mig till lärare. I över tio års tid funderade jag på om jag verkligen skulle våga, ha råd och tid att skaffa mig ytterligare en utbildning innan jag till slut tog steget.Hösten 2014 påbörjade jag grundlärarutbildningen åk 4-6 på Karlstad.  Och jag ahr hittills inte ångrat en sekund - det har varit (och är) så roligt!

Sedan några veckor tillbaka arbetar jag som MA och NO lärare på deltid i en årskurs fyra i södra Stockholm. Det är fantastiskt utvecklande men ack, så svårt! Jag funderar mycket på mitt ledarskap och även en hel del på vad som skapar trygghet och glädje hos mig mig - arbetet blir därmed ganska terapeutiskt.

Jag bor i Stockholm, närmare bestämt på Södermalm, tillsammans med min man och våra två barn som är 16 och 17 år. Den äldsta, Johannes, tillbringar det här läsåret på Svenska skolan i Paris men Sofia är kvar hemma med oss. Vi har också en hund.

Jag lägger upp en bild på mig själv. Där ser man tydligt att jag inte är speciellt förtjust i att bli fotograferad :-)

 Jag ser verkligen  mycket fram emot den här kursen eftersom min förhoppning är att den tar upp allt det som är "verkligheten" när man kommer ut som praktikant, vikarie eller nybliven lärare. Ledarskapet, arbetsklimatet, tilliten och relationerna.



Lite om mig: Sofia Brottsjö

Hej!

Mitt namn är Sofia Brottsjö och jag är en av författarna till denna blogg.

Jag är bor i Örebro tillsammans med min familj som består av min sambo Martin och min dotter Tuva som snart blir 8 månader.

Jag studerar till grundlärare med inriktning årskurs F-3, vid Karlstad universitet, och jag ser mycket fram emot att komma ut i arbetslivet! Speciellt efter att nyss ha varit ute på en underbar VFU.

Ett intresse som jag och familjen har är att resa och just nu är vi faktiskt och hälsar på dotterns kusiner i Dubai. Tuva har i och för sig inte så mycket att säga till om än, men jag hoppas att hon kommer älska det lika mycket som hennes föräldrar som gärna spenderar sina semesterdagar på resande fot. Vi lever lite efter att vi hellre skapar minnen en att vi lägger mycket pengar på materiella ting. Så till sommaren planerar vi att bila i Europa, vi får se hur det går med en ettåring! Tålamodet kommer nog att prövas både en och två gånger!

Jag ser fram emot intressanta inlägg och diskussioner i denna blogg som kommer att behandla bland annat värdegrund, elevinflytande och delaktighet. Vilket är inspirerat oss till det valda bloggnamnet.

Välkomna med på bloggresan.

/ Sofia Brottsjö




Thailand 2013

Diskriminering av barn

Efter att ha läst kapitlet diskriminerande skolformer i normkritiska perspektiv- i skolans likabehandlingsarbete (Emeroth, 2012) så har det ...