Efter ha titta på
veckans filmer så är det programmet med Pia Sundhage som jag kommer att bygga mitt
inlägg på. När Pia Sundhage berättar om sitt ledarskap i programmet ”Rektorerna-om ledarskap”, avsnitt 1, så
kan man se likheter i hennes syn på ledarskap och coachning och i min yrkesroll
som lärare och ledare. Det som jag först tänker på under intervjun är hennes positiva
attityd och den känslan skulle jag vilja förmedla som lärare i undervisningen.
Hon poängterar att även om du är bra på någonting så kan du utvecklas mer och
så är det ju också med elevernas lärande, men även för lärarens utveckling. Hon tittar på de positiva och bra sakerna
som spelarna har gjort och tar fasta på dem, inte misstagen som de gjort. Pia
och spelarna går igenom situationer tillsammans där de har gjort bra ifrån sig
och de får ge varandra feedback av situationerna, för att sedan kunna bygga
vidare på det som de var bra på. Skulle detta tillvägagångsätt fungera i
undervisningen? Lite som formativ bedömning? En annan sak som hon pratar om, är hur viktigt
det är att man använder sitt kroppsspråk för att förmedla olika
saker, till exempel trygghet och säkerhet. Detta gäller även lärare, att tänka på vilket kroppsspråk de använder i olika situationer. Hon poängterar också hur viktigt det
är att jobba i team och att man finns där för varandra.
En bra ledare är att du
bland annat är säker i din yrkesroll, utstrålar en trygghet och kan skapa en
trygg, positiv klassrumsmiljö. Du ser
elevernas styrkor och vad de behöver träna på. Under min VFU så såg jag inte
mycket av elevinflytande i klassrummet under de veckorna jag var där, dock
hade de både klassråd och elevråd där två från varje klass fick säga vad de
tyckte i vissa ämnen. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011 så står det att
”elever ska ges inflytande över utbildningen” (Skolverket, 2011, s.15), hur gör
man så att alla blir inkluderande i det? Det kan ju finnas elever som är tysta, vissa
elever kanske alltid styr och bestämmer. Det kanske finns elever som inte kan bestämma
själva och som behöver hjälp med regler och struktur. Sedan är det viktigt att även
läraren får feedback och feedfoward för att utvecklas i sin yrkesroll som
lärare och ledare.
Är man en god ledare om man är trygg, säker och ser eleverna men inte
kan släppa ”kontrollen” på grund av olika anledningar så eleverna får
inflytande i undervisningen? Såg ni något elevinflytande under er VFU-period?
Hämtad från: Creative Commoms
Tuschteckning till boken Vilken framtid vill du ha, Svensson av Margareta
Ivarsson.
@ Brita Wanngård och Förlaget Futurum.
https://www.flickr.com/photos/britaw/8009372189/in/photolist-qTjZKH-qTc2eJ-qTaL5q-qdH6yU-qdJYcA-qTgByX-raCFRQ-qT9eWm-qdXi1x-qTi7fx-raEz7d-qTiueF-qdJXX7-qdVqDn-qT8Spy-r8r33b-qdVqwD-razb3r-qdHsnh-qTgeJK-dcL8iX-aK13V2-hTscNs-qT9ecq-qp2Cgp
Många intressanta reflektioner och jag uppskattade också att se till ledarskap hos en annan profession i intervjun med Pia men som ändå kunde relateras till vår blivande profession.
SvaraRaderaEtt bra ledarskap anser jag grundar sig att man är trygg i sig själv och säker i sin roll, sen finns det ju självklart en balans i det med. Men att kunna driva och stötta med ödmjukhet och respekt! Aspekter som är viktiga i att skapa denna grund hos en lärare anser jag är att läraren har insikt i sina styrkor och svagheter samt är aktiv och viljan att öka sin kunskap och kompetens. Att vara en förebild för eleverna, precis som du uttrycker, är viktigt för det smittar av sig till eleverna och ger de inspiration.
Positiv feedback eller återkoppling anser jag verkligen kan vara en grund för formativ bedömning men håller inte helt med Pia i att enbart se till det positiva utan att använda återkopplingen till att även utveckla de hinder eleverna även stöter på men inte heller ignorera misstagen som eleverna gör. Misstag lär man sig av och gör att man förbättras. Det gäller bara för lärare att hantera och bemöta elevernas misstag på rätt sätt och ge eleverna verktygen för att själva hantera sina misstag. Ett öppet klassrumsklimat är en grund för misstag samt en öppen dialog och respekt mellan lärare och elev.
Håller med dig i det du skriver och visst är det som du skriver, att man inte ska ignorera misstagen, men bland kan det vara bra att fokusera på det positiva, vad eleven blivit bättre på och bygga vidare på det. Återkopplingen kan också ges på ett sådant sätt att det inte ger en negativ klang. Sedan får jag tänka på vad jag vill att eleven ska lära sig av uppgiften och på vilket sätt ska jag bedöma denna uppgift. Min LLU hade en skrivbok där eleverna fick skriva mer fritt i och hon var inte där och ”petade” i texten. Eleverna tyckte det var kul när de såg sin egen utveckling och kunde säga ”- titta hur jag skrev här”, ”titta vad fina mina bokstäver är här”. Sedan har eleverna en bok där hon krävde lite mer av dem, där de behövde tänka på vissa saker.
RaderaDu frågar också om en bra ledare kan ha vissa egenskaper men inte andra, men fortfarande vara en bra ledare. Självklart kan det gå, men jag tror att det är extremt viktigt för en bra lärare att ha alla egenskaperna. För känner sig inte läraren trygg så märks det väldigt tydligt, även om hen har alla de andra egenskaperna. Skulle läraren, som du frågar efter, inte släppa in eleverna skulle det nog leda till att eleverna inte känner sig sedda och att de känner att deras röster inte blir hörda, vilket det står i läroplanen att de faktiskt ska. Det kräver dock väldigt mycket utav lärarna att ha alla dessa sidor. Hur tänker du om en lärare som inte släpper ”kontrollen”, är det en bra lärare för dig?
SvaraRaderaUnder min VFU såg jag inte heller så mycket av elevinflytande, men självklart såg jag lite. Exempelvis fick mina elever leda sina utvecklingssamtal själva, så samtalen utgick ju helt ifrån vad eleven ville att de skulle prata om, självklart styrde läraren lite ibland så inte samtalen handlade om helt andra saker än skolan. Sen fick jag också se klassråd och elevråd där en elev i min klass fick skriva ner klassens frågor och idéer och sen framföra dem.
Du undrar om jag tycker en lärare som inte släpper kontrollen är en bra lärare. Jag tror att man behöver släppa kontrollen lite och släppa in eleverna så de får det inflytande i undervisningen som de har rätt till. Det kan finnas olika skäl till varför en lärare inte vill eller vågar släppa kontrollen. Sedan kan man fundera på vad som är elevinflytande och vad som är för lite elevinflytande. Man kan vara en god ledare på många områden, men en god ledare kan alltid bli bättre.
RaderaJag tycker jag såg ganska mycket elevinflytande under min VFU. Som du skriver är ett av skolans mål att varje elev ska ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utöva ett större inflytande över sin utbildning (Lgr11. s 15), och jag gillade det sätt eleverna i åk 1 arbetade på med sina personligt uppsatta mål. Vissa stunder arbetade alla med olika ämnen, behövde man öva matematik gjorde man det utefter sin nivå, skulle man ta reda på fakta om djur och skriva gjorde man det. De fick även stanna inne på rasten om de ville arbeta mer, ett ansvar de fick. Eleverna måste känt sig delaktiga eftersom de själva varit med och satt upp målen för sin kunskapsutveckling och även kunna konstatera att -nu kan jag det här målet! Det var avslappnat att inte ha 40 minuters pass och behöva avbryta mitt i utan att eleverna kunde behålla sin koncentration tills de var klara.
SvaraRaderaDelaktighet i klassen skapades genom att ha ansvarsområden. Det är ju bara en eller två som får gå till elevråd, matråd m.m. Jag tror elever växer med ansvarsuppgifter och alla vill känna sig behövda och sedda. Tänk att få vara den som blir proffs på att hissa ner gardinen, sätta igång datorn etc. Det gör skoldagen intressantare och ett bra klimat växer förhoppningsvis fram.
Vilket intressant upplägg din LLU hade. Jag kan tänka mig att eleverna kände mindre stress och kunde fokusera på sig själva, då de säkert hade olika mål uppsatta. De kan ju annars vara lätt att jämföra sig med varandra, hur lång de andra har hunnit. Att ha ansvarsområden lät som en intressant ide och jag tror som du att de växer med att ta ansvar över något område/uppgift.
RaderaUnder min VFU fanns det inte mycket elevinflytande. Däremot så var de med och diskuterade hur de skulle kunna undvika olika konflikter ute på rasterna för att det skulle vara tryggt för alla. De fick då komma med förslag och regler som man sedan skulle förhålla sig till.
SvaraRaderaJag tror som Jessica att man ska påpeka för eleverna sina misstag. Dock tror jag inte att man ska använda sig av den metoden för de svaga eleverna eftersom det kan sänka deras självkänsla mer än vad de har. Där är det viktigt att man istället lyfter fram det som eleven har gjort bra för att kunna utvecklas. De starka eleverna tror jag däremot skulle behöva påpekanden för att de ska kunna utvecklas.
Det låter som det upplägg min LLU hade. Som hon själv sa, så visste hon vilka elever som hon kunde ”kräva” mer av utan att ”sänka dem”. Man kan ju också tänka på hur man formulerar återkopplingen, för alla eleverna behöver veta hur de ska komma vidare i sin utveckling, även de svaga eleverna. Jag tror på att man behöver återkoppla under uppgiftens/arbetets gång och inte bara när allt är klart.
RaderaHej!
SvaraRaderaÄven jag tycker att det är intressant att se hur denna typ av ledarskap kan kopplas till ledarskapet i klassrummet.Jag håller med om att det är viktigt att lyfta de bra sakerna som eleverna gör för att uppmuntra fortsatt utveckling inom dessa områden. Men så klart behöver vi även uppmärksamma elevers utvecklingsområden. Men ska vi påpeka misstagen tror jag att det är viktigt att vi i den mån det är möjligt ger dem konstruktiv kritik under arbetets gång för att hjälpa eleverna framåt, då har de fortfarande möjlighet att se och rätta till felen. Kommer vi och pekar på felen när en elev anser sig klar med en uppgift tror jag att det i vissa fall kan leda till en känsla av misslyckande. Något annat du tar upp och som kan omsättas till undervisning är att gå igenom situationer där eleverna gjort bra ifrån sig och ge varandra feedback. Men jag tänker att man även kan gå igenom utvecklingsområden. Vad kan vi göra för att arbetet ska fungera ännu lite bättre nästa gång? Jag tänker att man kan använda sig av two stars and a wish eller liknande tillvägagångssätt.
Något annat som du tar upp i ditt inlägg som jag fastnade för är att kroppsspråket är viktigt samt att det är viktigt att känna sig trygg och säker i sin yrkesroll. Ett tryggt och säkert kroppsspråk förmedlar ju känslan av att läraren är trygg och säker i sin roll. Så klart önskar vi nog alla att förmedla detta och jag tror att det är något som speglar av sig i klassrummet och påverkar hur eleverna ser på mig som lärare. Dock tycker jag att det är något som är svårt att tänka på och öva upp om man inte har det där från start. Men kanske kommer det med tiden och i samband med ökad erfarenhet.
Under min VFU såg jag tyvärr inte mycket av elevinflytande vilket säkert berodde på att det var en del problem i just den klassen jag var vilket även påverkade utformandet av undervisningen. Undervisningen hade av olika anledningar blivit väldigt läromedelsstyrd och det jag såg när det kom till elevinflytande var ett matråd och en "mello-omröstning". Så elevinflytande och hur det kan se ut i de lägre årskurserna är något av det jag hoppas att få se mer av under kommande VFU. Tills dess får jag ta del av kursens litteratur och de kommentarer ni andra skriver för att få mer insyn inom det området.
//Therese
Jag tycker som du, att man ska återkoppla under uppgiftens/arbetets gång och att eleverna kan ge återkoppling till varandra och även utvecklingsområden. Two stars and a wish är ett populärt återkopplingssätt, som även kan användas av eleverna själva. Jag har läst att man helst ska avsluta med något positivt, något som eleven gjort bra. Kanske är det för att man lättare minns det sista man hört. Så man kan fortfarande använda two stars and a wish, men avsluta med det positiva. Jag känner igen mig i det du berättar om ”din” klass och elevinflytande. Nu vet jag inte vilka problem det var i ”din” klass, men det fanns situationer i min VFU-klass som också påverkade undervisningen och kanske även elevinflytandet.
RaderaHej Jenny,
SvaraRaderaäven jag tyckte mig kunna finna likheter mellan Pia Sundhages sätt att coacha sitt team och min ledarroll. Jag tror absolut att man kan använda Pias modell av analys i undervisningen. Det kanske kan vara ett sätt att tydliggöra vad som bidrar till framgång i lärandet och vad som eventuellt inte gör det. Artikeln ”Samtal för elevinflytande och lärande” tyckte jag belyste hur viktigt det är att genom samtal utforska olika värden och idéer (Skolverket, 2016, s.1). Men också att formativa samtal är viktigt för elevernas utveckling.
Kroppsspråk gör mycket, vilket vi nog alla (som var närvarande) märkte under den närträffen då vi hade en workshop i just detta. Jag kan tycka att kroppsspråk ibland kanske förmedlar signaler som inte alls stämmer överens med personens sinnestillstånd eller personlighet. Jag vet att jag ofta står med armarna i kors, för att det helt enkelt är bekvämt. Men det kan säkert tolkas som att jag är något tillbakadragen, irriterad eller ointresserad. Det tål att reflekteras över, i alla fall när det kommer till de situationer när man interagerar med elever, vårdnadshavare eller annan personal på skolor.
På min VFU-klass höll eleverna själva i sina klassråd (åk.3) och frågor som eleverna ansåg relevanta inom ramen för rubriker som bl.a. klassen och raster lyftes. I denna klass hade läraren tidigt arbetat med att skapa ett tillåtande och öppet klimat. Jag upplevde att eleverna under dessa klassråd lyfte många kloka och relevanta frågor och reflektioner. Vidare hade klassen gemensamma mål i undervisningen (dessa dock inte mål eleverna själv utformat). Veckovärdar samt elevrådsrepresentant fanns även i klassen. I övrigt kunde jag se hur elever faktiskt framförde önskemål som handlade om undervisningens utformning vid några tillfällen. Detta dock inte i någon större utsträckning och inte heller på ett organiserat sätt. Samtal om lektioners innehåll hölls ibland men de utformades då på så sätt att läraren berättade och konkretiserade centralt innehåll och kunskapskrav från läroplanen…
/Mathilda :)
Visst kan det vara så att kroppsspråket inte alltid visar hur man är som person eller hur man tänker. Som du skriver så behövs det reflekteras över. Hur är mitt kroppsspråk när jag pratar på ett föräldramöte, vilket kroppsspråk använder jag när jag vill ha tystnad i klassrummet? Är mitt kroppsspråk annorlunda beroende på vilka jag möter i personalrummet? Min LLU var expert på att snabbt få tystnad i klassrummet med en enkel gest.
RaderaJag håller med om att programmet med Pia Sundhage var väldigt bra, jag satt som klistrad framför tvn! Hennes arbetssätt som ledare är absolut något att ta med sig in i klassrummet. Om läraren finns där för eleverna och fokuserar på det eleverna gjort som är positivt, kommer detta med stor sannolikhet motivera eleverna i skolan. Motivationen tror jag är det absolut viktigaste verktyget för att eleverna ska lyckas och ges goda förutsättningar att utvecklas.
SvaraRaderaAngående din fundering kring hur man kan få alla elever delaktiga när beslut ska tas, tror jag att det är viktigt att man har tänkt igenom sin metod noga. Precis som du säger finns det elever som tar mer eller mindre all plats, och elever som inte vågar göra sin röst hörd över huvud taget. Det är en svår uppgift att lösa för oss som lärare. Visst kan det vara en idé att låta eleverna svara på någon form av enkät, så att de vågar uttrycka vad de verkligen tycker. Samtidigt tar man i detta moment ifrån eleverna möjligheten att träna sin förmåga att föra diskussion och utveckla sin förmåga att förstå människors olika perspektiv. Att eleverna delar med sig av hur de tänker och varför är otroligt viktigt för såväl morgondagens grupparbeten som deras framtida personalmöten.
Håller med dig när du skriver angående ”anonyma lappar” att ”man i detta moment ifrån eleverna möjligheten att träna sin förmåga att föra diskussion och utveckla sin förmåga att förstå människors olika perspektiv”. Men man kan börja med anonyma lappar eller något liknande i vissa situationer, så eleverna känner en trygghet att framföra sin åsikt, utan att behöva försvara sina åsikter. Efter ett tag kan läraren försöka få in de tysta eleverna i diskussionerna så även de blir hörda och att de märker att andra lyssnar på dem. De som oftast pratar och bestämmer får ju en chans att lära sig lyssna på andra. Detta beror ju också på vilket klassrumsklimat som råder i klassrummet.
RaderaHej!
SvaraRaderaPå min VFU-skola tycker jag att eleverna fick ganska bra inflytande i nästan allt som rör deras skolgång. Som exempel kan jag nämna, förutom elevråd och matråd, att de till exempel fick vara med och utforma sina prov i matematik. Vilket slags upplägg det skulle vara, hur frågorna till provet skulle kunna se ut och vilket delprov de skulle vilja börja med först (i det här fallet jobbade de med olika enheter) med hjälp av röstning då det i Lgr11 står ”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever”. Vidare var det diskussioner om trivselregler i klassrum, på skolgården och i matsalen.
Jag tänker på det du skrev om Pia Sundhage och hur hon går igenom olika situationer med spelarna och huruvida man kan applicera detta på elever i undervisningen lite grann som formativ bedömning. I mitt huvud tänkte jag direkt på hur man kan arbeta med detta tillsammans i lärarlaget, där vi lärare ger varandra feedback och lyfter varandra. Jag tycker att det är av hög vikt att vi som lärare även får lära och utvecklas för att ge våra elever de bästa förutsättningarna att lära.
Pia pratar om hur viktigt det är med kroppsspråket och vad det signalerar. Ibland kan jag komma på mig själv stå med både armarna och benen i kors. Jag vet vad det signalerar, men jag är varken osäker eller ointresserad, utan tycker att det kan vara väldigt skönt och bekvämt att stå så ibland.
Bra att du belyser att även vi som lärare behöver återkoppling, för att utvecklas vidare. Det är naturligtvis viktigt och som jag skrev i ett tidigare inlägg, så kan även en bra ledare/lärare alltid bli bättre. Känner igen mig när du skriver om att hålla armarna i kors och det sker i olika situationer. För mig betyder det inget speciellt, men andra kan tolka det på olika sätt, till exempel som du skriver en osäkerhet eller att man är ointresserad.
RaderaJa, Pia var verkligen en person som var intressant att lyssna till. Hon tog upp många viktiga punkter för att vara bra ledare. En av de viktigaste var att vara sig själv. Och fast ledaren är lite rädd och nervös för sin uppgift kan läraren genom att vara sig själv och visa att hon är modig göra underverk. Och det är så som vi som lärare ska vara. Eleverna ska känna att det är vi lärare som leder dem, att de kan lita på oss. När läraren är trygg är elevern det också. I en trygg klassrumm kan eleverna sen ha större inflytande för sitt lärande och våga vara mera delaktiga i klassrummet. Det är vi lärare som är klassens skellet som som alla kan stödja sig på. Tyvärr så är det inte alltid så ute i skolorna. Vissa skolor har bra elevinflytande och delaktighet medan andra har det sämre. Men det är inte lätt att hitta balansen för läraren ska ha kontroll på sin klass men samtidigt låta eleverna vara fria så att de kan vara delaktiga så att deras inlärning kan förstärkas.
SvaraRaderaNär jag läser olika inlägg, så verkar elevinflytande och delaktighet variera en hel del i klasserna. Vad det kan bero på är nog bra att reflektera över. Kan det ha med själva elevgruppen att göra, tolkar vi Lgr 11 olika, kontrollbehov? Kanske är det som du skriver, att det inte är lätt att hitta en bra balans. Elevinflytande och delaktighet kan bli intressant att följa upp under vår sista VFU.
RaderaHej hej!
SvaraRaderaNu har jag sett flera svar i den här bloggen som säger att man måste ge eleverna återkoppling gällande brister så de blir medvetna om vad som kan förbättras. Självklart kan även eleverna ge varandra återkoppling också för att skapa en större delaktighet och ett öppet klimat i klassrummet. Diverse litteratur vi avverkat så här långt påpekar vikten av att eleverna får ett kunnande om både själv- och kamratbedömning. Huvudsaken är att eleverna först och främst, får veta målet med en uppgift, vilket även James Nottingham poängterar i sin föreläsning Utmanande lärande i klassrummet. Om de inte vet syftet, vad som krävs och vad man ska bedöma så finns det heller inget man kan kritisera. Two stars and a wish är ju inget negativt utan användbart för att på ett snyggt sätt, och utan att sänka en elev, att få fram förbättringsområde.
Är man som ledare tillräckligt trygg med sig själv så ser jag inga problem med att skämta om de misstag man gör inför klassen, ta allt med en klackspark och förmedla det outtalade att allt inte måste vara perfekt. Vi lär oss av misstagen, och om vi tillåter oss själva också att göra dem så släpper vi kontrollen på ett sätt som jag tror enbart skapar en mer avslappnad miljö. Det var i alla fall något som fungerade under min VFU. Ramarna för själva grunden av en uppgift eller ämne påverkas enligt min åsikt knappast av detta.
Att vara avslappnad med sina elever och släppa kontrollen, låta dem ta plats och diskutera mycket, låta deras frågor i viss mån styra vad man ska undervisa om är en stor del i elevinflytande. Framförallt handlar det om att lyssna till vad eleverna vill och kan och genom detta visa att de har inflytande. Jag har fått vara med i en klass där vi inom fysik skulle gå igenom ett kapitel om väder. Första lektionen fick de skapa en tankekarta och skriva ner vad de kunde för vädertermer. På detta sätt fick jag en bra överblick över vad de kunde och planerade sedan delar av undervisningen baserat på det, och var även tydligt med vad tankekartan hade till syfte.
Det är som du skriver att en lärare behöver vara trygg i själv och skapa ett klassrumsklimat som gör att eleverna känner sig trygga och känner att det är okej att göra misstag i klassrummet.
RaderaUnder min VFU använde jag mig också av tankekartor, till exempel när jag undervisade om allemansrätten. Sedan så gjorde jag även en tankekarta i slutet, så fick de jämföra de båda tankekartorna. De hade inte gjort detta innan, så de var väldigt fokuserade och aktiva i undervisningen.
Jag tror som du skriver att läraren ska finnas för eleverna som en positiv ledare, som tar vara varje enskild elevs starka sidor. Alla elever kan sedan utvecklas i det som behövs både socialt och kunskapsmässigt. Om alla elever i klassen accepterar att de är olika och är bra på olika saker och sedan arbetar tillsammans som ett lag, tror jag att eleverna kan komma långt i sitt lärande. Det skapar en trygghet i sin grupp om denna acceptans finns, samtal och diskussioner ska ständigt förekomma tillsammans men lärarlett så att de tillsammans vidareutvecklas och lär av varandra.
SvaraRaderaAtt arbeta individuellt anser jag är bra, då eleven får ta eget ansvar för att uppnå sina kunskapsmål, samt att de får utvecklas i sin takt. Men grupparbeten och att arbeta tillsammans med någon är av otroligt stor vikt då eleverna behöver diskutera med varandra för att höra olika åsikter och att våga stå för vad de tycker, men även för att lära av varandra. Som det står i Lgr 11 ska skolan främja alla elevers utveckling och lärande så att eleverna får en livslång lust att lära (Skolverket, 2011, s.7). Därför behöver läraren vara en tydlig och positiv ledare som ger eleverna bra utmaningar och att de får arbeta på ett varierande sätt för att utvecklas och skapa en social gemenskap. Men som du skriver tror jag på en stark lagkänsla i klassen och att ledaren ska tro på eleverna och hjälpa dem att lyckas.
Jag håller med att eleverna behöver både arbeta individuellt och i grupp för att utvecklas i sitt lärande. De utvecklar olika kunskaper när de använder de olika arbetssätten. Det är som du skriver att grupparbeten gör att de behöver diskutera, lyssna på varandra, höra andras åsikter. Kunskaper som behövs i det demokratiska samhället.
RaderaJust det här med att ha fokus på utvecklingen och framstegen håller jag med om är oerhört viktigt, speciellt viktigt tänker jag att de är för de elever som är högpresterande och/eller särbegåvade då de sällan får utrymme att utvecklas så mycket som de borde i skolan eftersom de i allmänhet har höga förkunskaper redan. Om fokus hade legat på hur de utvecklats istället för vad de kan hade undervisningen blivit mer meningsfull även för dem!
SvaraRaderaAtt inge trygghet och förmedla positivitet tror jag också är mkt viktigt och framför allt om man vill uppmuntra till elevinflytande. Jag fick mycket positiva intryck av elevinflytande under min VFU. Jag träffade en svensklärare som gav sina elever en slags matris för varje uppgift de skulle göra med målen för arbetet. När de exempelvis skulle skriva en argumenterande text så stod där ytterst tydligt vilka punkter som skulle vara med och hur de kunde utformas. Sedan hade hon lite olika metoder för självbedömningen, ibland fick de bedöma sig själva genom att bocka av och uppskatta hur väl de följt detta och ibland fick de bedöma varandra. Matrisen gav eleverna ett väldigt bra verktyg att hela tiden kolla av hur de låg till med arbetet, vad de behövde göra, vad de hade gjort och vad de hade kvar, alltså identiskt med det som James Nottingham uttrycker som "vart ska jag? vart är jag? och vad är nästa steg" Hon upplevde att detta gjorde att eleverna arbetade mycket mer målmedvetet och flera elever hade också sagt att de upplevde detta arbetssätt mkt mer tydligt och meningsfullt.
Men jag tänker också att det är en ganska radikal förändring från hur det oftast går till och därför kanske det kräver en hel del övning och försiktig introduktion till elever som inte har tidigare erfarenhet av detta, så att det inte skapar för mkt press och förvirring!
Min LLU gav vissa elever mer utmanande uppgifter. Sedan går det att diskutera vad som är utmanande uppgifter. Oftast är det mer fokus på de som behöver hjälp och stöttande i sitt lärande och i sin utveckling. Föreläsningen med James Nottinghamn var både intressant och inspirerande och jag såg att han gett ut en ny bok tillsammans med Jill Nottingham som heter "Utmanande återkoppling: som för dina elevers lärande framåt"(2017), som skulle vara intressant att läsa.
RaderaFörst och främst håller jag med dig om att programmet med Pia Sundhage var otroligt spännande och givande. Det finns mycket av det Pia säger som jag anser att vi blivande lärare kan ta till oss, både i och utanför klassrummet. Jag tror precis som dig att en positiv inställning gör mycket med elevernas lärande, utveckling och inte minst motivation. Att hålla fokus på det som är positivt i undervisningen är något som jag definitivt behöver tänka på, det är så lätt att haka upp sig på sådant som var dåligt och ett sådant synsätt leder såklart till att man inte ser utvecklingen hos eleverna.
SvaraRaderaOm jag ska försöka svara på din fråga angående elevinflytande under min VFU, behöver jag nog säga att det inte var jättemycket eleverna fick bestämma. Det som min LLU dock jobbade mycket med var att eleverna fick styra vart ämnena tog vägen. Med det menar jag att när klassen fastnade för något specifikt inom ett visst arbete, så stannade min LLU upp där och fördjupade arbetet kring det tema som barnen hade fastnat för. Detta gjorde att klassen blev väldigt intresserad och kände (förhoppningsvis) att de hade ett visst inflytande i klassrummet.
Precis så som du beskriver gjorde min första LLU, hon höll på att gå igenom läsläxan och de kom in på vattnets kretslopp och de hade frågor om det. Då fångade hon upp deras intresse och gick igenom vattnets kretslopp på tavlan och ställde samtidigt frågor som de fick fundera på. Att de tyckte att det var intressant var det ingen tvekan om och de var aktiva i undervisningen.
RaderaDet är just struktur och regler som ger möjlighet till inflytande, tycker jag. Det behövs inte alltid vara stora möte men också vad man kan läsa den dag, var man kan jobba och med vem. Detta förutsätter en tränad och mogen grupp annars uppstår det missförstånd och konflikter. Jag kommer ihåg att jag såg under min VFU en lärare som frågade eleverna vad de ville göra dagen efter. Hon antecknade alla deras förslag för att sedan "glömma" pappret och diskutera i arbetslaget vad de ville göra med eleverna. Det här förvånade mig mycket. Jag tycker att det var ett dåligt exempel om elevinflytande.
SvaraRaderaJag tror att en del lärare gör på detta sätt, att ge eleverna en chans att få vara med och bestämma och sedan inte slutföra det. Utåt sett, så har de fått vara med och bestämma. Är det okunskap, jobbigt eller anses det som oviktigt, då läraren ändå gör som hon/han vill i slutänden.....
Radera